Nytt försök

Det är en tid sedan jag försökt ta mig an att börja skriva en blogg eller dagbok. Jag har alltid varit väldigt dålig på sånt, främst för att idén av att ha någonting att titta tillbaka till är intressantare än själva processen att skapa det. Dessutom vet jag aldrig vad jag ska säga - vad kommer jag själv, eller andra människor som läser min text, att finna intressant? Varje gång jag läst en gammal dagbok har jag bara känt skam på grund av hur barnslig min text verkar, vilket egentligen är helt förståeligt, för nästan alla mina dagboksförsök har uppstått när jag var ett barn. Jag hoppas att det går bättre den här gången.

Jag befinner mig för tillfället i York, England, var jag har bott nu i tre månader, och kommer att bo ända till mitten av juni. Jag bor på Goodricke College, ett av campusarna, och här händer ingenting just nu. Det är lov, och de flesta som bor här har åkt hem, så det är nästan öde här. Det finns inte heller hemskt mycket att göra. Den här bloggens främsta funktion just nu är att få tiden att gå lite snabbare för mig i väntan på att sommarterminen ska börja.

 

Så här ser det ut här för tillfället (typiskt engelskt väder). Bilden är tagen genom mitt fönster. 

 

Mitt utbyte i York fungerar som min språkpraktik inför min magisterexamen i engelska språket och litteraturen. När jag kommer hem igen har jag endast ett år kvar av mina studier på Åbo Akademi, och för att vara helt ärlig så är den tanken väldigt skrämmande, främst för att jag inte har någon aning om vad jag vill göra när jag väl blir färdig (vilket inspirerade bloggnamnet "Jag vet inte vad fan jag håller på med", för det gör jag inte - yrkesmässigt eller annars).

 

 

Jag har aldrig riktigt haft en klar bild av vad jag vill göra när jag blir stor. Det fanns en tid i mitt liv då den tanken gav mig ångest. Jag menar inte att jag inte skulle oroa mig alls över den saken längre, men jag har länge ändå varit ganska säker på att jag nog kommer att hitta "min grej" i något skede. Om det tar lite längre gör det ingenting. Som en av mina kompisar sa åt mig en gång, så är tjugoårsåldern den åldern då det är helt okej att försöka olika saker och arbeta med lite ett och annat tills man hittar sin egen grej. Det tyckte jag var upplyftande, och dessutom väldigt sant. Även om jag inte vill bli språklärare finns det nog många saker som jag kan göra istället, och det måste ju absolut inte ha nånting att göra med mina studier om det bara råkar vara något jag trivs med. Som tur har jag aldrig brytt mig om att bli speciellt rik, för då skulle jag nog känna mig mer stressad. Så länge jag har råd att försörja mig själv kan jag anse mig vara riktigt lyckligt lottad. 

Men för tillfället koncentrerar jag mig bara på att bli färdig.

Ella Nordberg
02.04.2018 kl. 20:02

Ella, 25 år, Åbo Akademi, språkstuderande.

 

Jag skapade den här bloggen som ett sätt att fördriva min tid under lovet på University of York, var jag tillbringar de sex första månaderna av 2018 på språkpraktik.

Jag tror det främst blir en kanal för mina tankar och åsikter, min vardag och mina problem. Vem vet, kanske jag kläcker ur mig något fiffigt. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier

Senaste kommentarer

April 2018

Nytt försök